Lars Winnerbäck - kom änglar!

Alla har nog någon period i månaden när det känns som allt går åt fel håll. jag tror jag är inne i den här perioden nu om jag ska vara ärlig. Ingenting går riktigt som det ska, och jag är så förbannat trött, det är jättemycket i skolan, och självklart också massor saker som krånglar på sidan om. Nja, ingenting går riktigt som det ska.
Undra när den här perioden ska ta slut, hoppas till helgen iaf.
i vilket fall, förlåt

Hur bra kan en låt passa in på livet egentligen? såhär bra passade den här in på mitt liv iaf.
Den vackraste stunden i livet var den när du kom
och allt var förbjudet
och allt som vi gjorde den stunden vill jag göra om
för det ekar i huvet
och det blod som jag trodde var stilla det fick du att rinna,
den uppgivna röst som jag nyttjat så illa fick du att försvinna

O jag somnade den natten i tron på att allt var en del
i en kärlekshistoria
men det visa sig dagen därpå att jag hade gjort fel

Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng och så frälst av den farliga branten
jag liksom föll över kanten


hjälp vad jag saknar den här dagen.

Första intrycket jag fick av dig var att du var ytlig, bitchig och för självsäker. Men samtidigt som jag fick detta intryck av dig, såg jag någon glöd i dig, något spralligt underbart. Det här erkännde jag inte för mig själv, (av anledning då avundsjuka på dig och ditt liv) Men jag bestämde mig för att ge dig och din blogg en chans. Eller din blogg hade jag läst iallafall, men jag bestämde mig rättare sagt för att ge dig en chans, som människa. Det är jag verkligen glad idag att jag gjorde. Jag känner dig inte nu, så jag är inte glad för att jag har fått bli kompis med "Emma Sjöstrand" utan bara för att du varje dag ger mig insperation till ett bra liv. Du gör inte bara masser bra saker, du festar, röker (tror jag?) och jag vet inte vad du mer har gjort. Men du inspererar mig till att vara den jag är. Du är en stor anledning till att jag är den jag är idag. Det här ville jag skriva, för att förhoppningsvis muntra upp dig lite. Det känns så konstigt att läsa att någon som du kan må dåligt, men det är en självklarhet att du kan. Du är också bara en människa, men iallafall. Ifall du skulle falla någon dag, så finns det så många som skulle ta emot dig. Jag är en utav dom, så bli nu påminnd av min text/kommentar att du är älskad. Jag väljer att vara anonym vid det här inlägget, för jag skäms själv över hur mycket jag beundrar dig. Jag möter dig några gånger i veckan, jag ska hälsa nästa gång. Ha det bra. Vi älskar dig!

hoppla va lång text :O