Hur vet man när man verkligen saknar någon igentligen?
Jag har varit med om att jag har saknat någon riktigt jävla mycket rent ut sagt.
Har aldrig fått uppleva den blandade känslan och upplevelsen igen.
Det var som att magen drog ihopp sig och som att du får ett dunk mot hjärtat.
Inget vasst för att sakna är endå något så fint och skönt, men ett dunk för
det gör på samma sätt så jädrans ont.
Den här dagen satt jag och åt med min gamla klass i matsalen, avslutningsmiddag.
Då kom det, denna saknaden av M. Förstår inte varför det kom så plötsligt, det bara kom.
Jag var tvungen att lämna matsalen, kunde inte vara kvar.
För jag saknade honom så mycket, det gör jag än idag..
Fast jag har gått vidare så allt känns bra nu, men det är något litet kvar som ligger och skaver.
Du är min största saknad, tro mig. Du är min största saknad!