Jag vet inte riktigt vad det är jag vill igentligen..
Ena stunden är jag helt säker på vad jag känner, ibland känner jag ingenting alls.
Ena stunden vill jag spendera helt mitt liv med dig, andra stunden längtar jag efter en annan.
Jag vete fan hur det kan bli såhär, jag lyssnar på låtar som påminner om dig och jag tror jag snart deppar ihopp.
Men jag fortsätter att vara glad, och deppar när jag åker tåg istälet, det är derför jag älskar att åka tåg tror jag.
Enda stunden jag har för mig själv igentligen, då ja kan tänka igenom allt.
Det enda jobbiga är ju att ja kan inte bestämma mig för vem som betyder mest, jag kan inte.
Om jag tog det beslutet jag funderat på så vet jag att jag kommer ångra mig..
Skitsamma , det jag har skrivit här uppe är mina tankar dolt skrivna.
Ni fattar inte, så lägg inte nu tid på att försöka bry er.
Ni vänner är bra som ni är, ni betyder så mycket.
Men det här, är det inte ens någon idé att ni försöker förstå er på..